En dold värld, men inte på Internet

Första gången jag kom i kontakt med Cannabis var när min syster kom hem ifrån sin språkresa i England och hade träffat en långhårig kille med rött hår som rökte "pot" och hade gett henne ett fett sugmärke på halsen. Sugmärket var intressant, men att han rökte något som kallades för pot var ännu intressantare. Vad var det liksom? Någon drog med gulligt namn, det förstod jag, men jag ville veta mer. Det här var nytt och spännande, något mamma och pappa inte höll på med.

Jag tycker fortfarande om att veta saker. Igår natt hittade jag en kunskapskälla, en ny värld till och med, som inte tänker på Cannabis som en planta att vara rädd för, utan som en planta att sluta upp vid, stödja till legalisering. Tanken som tog mig dit var: Det måste finnas någon slags mötesplats för sådan här verksamhet också, för är det något en som röker på inte vill så är det att vara ensam, känna sig olaglig och utstött. Men hur skulle det gå att hitta den? Fanns den ens?

Den var inte alls svår att hitta. En Googlesökning så var jag inne, på Swedish Cannabis Organisation. Forum, chatt, magasin och bilder för den som inte orkar läsa. Snyggt och anonymt, och tydligen också bara en av många sidor.

Jag känner mig dum, såhär efteråt. Hur kunde jag tro att Cannabis var något som nästan bara röktes, ingenting annat? Det ligger så mycket kunskap bakom, jag inser det nu. Jag har inte tänkt på odlingsprocessen tidigare som något man kan göra själv och något man kan experimentera med – allt jag har sett är några stereotypa plantodlingar i filmer såsom Lock Stock & Two Smoking Barrels. Egentligen är det som i Final Fantasy VII; det går att klara spelet med en helt vanlig gul Chocobo, men om man verkligen gillar spelet så försöker man avla fram den guldiga Chocobon, den utan gränser. Men när det gäller Cannabis finns det så mycket mer. Jag brukar inte bli imponerad av växter, men kolla in de här "godsakerna" till vänster, för att citera några bildkommentarer på hemsidan. Deras färg och form blir ett spännande och oväntat inslag i en värld som jag inte hade en aning om kunde handla om estetisk njutning och perfektion. Cannabis har helt enkelt mer gemensamt med mat och andra växter än vad det har med alkohol. Att processen sedan påminner om en av de roligaste TV-spelsupplevelser jag haft gör att jag lättare kan förstå det roliga och värdet som finns i att gå in för det man gör.

Cannabis kan vara ett intresse så djupt att det kan vara människors enda intresse; det finns så mycket inom den här världen att jag blir konstig när jag tänker på det. Plantan har en subkultur runt sig som skulle kunna vara en vanlig sådan bara den hade fått tillåtelse att ta sig från garderoberna och ut i kökskrukorna. Då hade kreativa tävlingar med tävlingsbidrag såsom bilden allra högst upp kanske till och med utannonserats i media. Då hade vi kunnat få höra snygga dub- och reggaejinglar för olika frön i TV och radio. Då hade saker som den här möts med annat än avsky. Då hade vi kanske fått se populära webbloggar med tripprapporter och odlingsprocesser. Konstigt. Nu lever allting istället i tystnad, en tystnad många normala människor ifrågasätter verkligen behövs. Jag själv ställer mig frågande i mitten och undrar: Vem vet bäst? Jag vill veta.