Med myntet snurrande i luften (Jim Jarmusch-resan, del åtta)

Jag kan inte bestämma mig för om en karaktär som säger att det som händer honom i filmen är precis en sån sak som också brukar hända i filmer, om denna kommentar gör filmen mer fiktiv eller verklig. Kommentaren pekar på det extraordinära i händelsen (i det här fallet flykt) och lyfter fram det osannolika och gör det till en stor händelse inte bara för mig utan också för den som säger det. Karaktären blir på så sätt lite mänskligare, men framför allt blir det lustigt för genom att lägga en sådan kommentar så kommenterar personen också filmen som ju låtsas vara verklighet.

När en illusion på ett sådant här sätt driver med sig själv ploppar guden bakom allting lätt fram. I denna värld heter han Jim Jarmusch och som ofta är hans spel(filmer) med fiktion och verklighet aldrig tydliga med sina regler. Tom Waits får heta Zack, John Lurie får heta Jack men Roberto Benigni fortsätter vara sig själv. Han kan precis som i verkligheten mycket om kaniner (hans mamma födde upp) och i slutet är han kär och dansar – med sina riktiga fru. Det är Roberto som säger att deras flykt från fängelset är som taget ur en film, och nu när jag tänker på det är det himla passande för det är ju han som är länken till verkligheten, han som får ett utrymme att vara sig själv och som också länkar ihop Zack och Jack, två karaktärer med en klang och känsla som hos olika sidor på samma mynt.

Två gånger i filmen börjar Zack och Jack slåss, de förenar sig ett slagsmål och blir, som så många andra gånger när det närgångna träder in, inte fiender utan kommer istället närmare varandra. Som två bröder bråkar de och första gången hinner de skada varandra, men andra gången finns Roberto där och går emellan och gör att kedjan inte brister i förtid. Det är en mitt med två sidor, en lustigkurre och två allvar med två olika vägar att vandra. Höger är väst och vänster är öst – och tvärtom. Och hur mycket de än vill så kan de aldrig välja samma väg.

Down By Law kom ut 1986 och är därmed Jarmuschs tredje långfilm. Den är som många andra av hans filmer svartvit. Arty huh?